Pinigheten

Vinkade just ”på ett roligt sätt” till mina grannar eftersom jag trodde det var min mamma och hennes vän. Note to self: gör inte så.

PS. Flashback från när Lizma skrek ”EEEEEEEVVVVVAAAAAAAA!!!!” (Fråga mig inte varför hon kallade mig Eva, men det gjorde hon. I flera år.) på 100 meters avstånd i tron att det var mig hon såg, och viftade med armarna tills hon mötte personen i fråga. Man blir som man umgås? DS.