Dagens projekt:

Att gå upp på vinden och leta reda på gamla dagböcker, alternativt skolarbeten för att kunna göra som tusen andra just nu och bidra till spridningen av pinsamheter på internet. Väldigt viktigt.

Först: ta hand om min sargade hud lite. Detta är EXTREMT befogat då jag varje morgon den senaste veckan har vaknat med halva ansiktet under naglarna och den andra halvan på lakanet i sängen. Ni kan kalla mig Freshelie också.

***

Herregud.

Jag har varit på vinden nu. Hittade inga dagböcker, men bland annat ett häfte med berättelser och bokrecensioner skrivna på högstadiet. Alltså jag vill seriöst dö. Men nu har jag ju lovat så här kommer några av mitt livs riktiga lågvattenmärken.

Följande är hämtat ur novellen Klass 7C, lustigt nog skriven när jag gick i just 7:an. Självbiografiskt, månne?

”På eftermiddagen fick Alex ett samtal, det var Mark som ringde för att berätta att ‘alla började dricka i sjuan’. När jag fick höra det gick mina tankar: I så fall är ‘alla’ mongos! Det verkade ju helt sjukt! Var det såna mina kompisar var? Man blev ju både arg, sur och ledsen av att höra det. Fredagen kom och gick. Ina gick runt och frågade vilka som skulle komma på festen. Det slutade med att typ alla killar skulle gå, men nästan inga tjejer… ‘Lyckad fest!’, tänkte jag när jag gick hemåt. På lördagen visste jag varken ut eller in och satt mest och grubblade för mig själv. Hursomhelst skulle jag INTE(!) gå på nån fyllefest! Vad trodde folk att de var? Mogna? Var det allt det gick ut på, att försöka vara mogen?”
/Pretto_tjej_88

Något av ett favoritcitat ur samma novell: ”Min hjärnas alla kugghjul sattes igång och jag tänkte.” Och jag tänkte? Wow, bra där.

Ur en bokrecension av boken Den utvalda av Wolff Ryp (sjukt typisk bok för mig i 6:an, då denna bokrecension skrevs):

”Boken är så påhittad en bok kan bli (nästan). Därför har den nog inte direkt något budskap, möjligtvis: Ta hand om de du älskar.” BRA SLUTSATS!!! Inga ”påhittade” böcker har budskap, det är ju allmänt känt.

Ur ”Novell” (skriven i ”jag-form”) (påhittigt namn, Äms anm.), också från 6:an:

”Han kom gående vid glasskiosken, med sin solbrända kropp. Jag såg på honom länge, ända tills vi skulle gå hem. Innan jag gick tänkte jag att jag aldrig mer skulle få se honom. Det trodde jag hela tiden, ända tills dagen därpå.”

”När båten lämnade hamnen dagen därpå märkte jag att Oscar inte var på båten. Jag berättade det för Jocke och han skrattade och gav ifrån sig ett glädjetjut. Sedan lyfte han upp mig och snurrade runt. Jag bara skrattade åt hans iver.”

Shit, här har ni en tjej med taskig tidsuppfattning och som har läst alldeles för många Danielle Steelromaner och noveller i FRIDA. Huvudpersonen i novellen heter givetvis Madde och killen med den solbrända kroppen heter Jocke. Storyn är att Madde är på lyxkryssning med sin ”sjukt tråkiga pojkvän” Oscar men träffar Jocke, är otrogen, lämnar Oscar, flyttar ihop med Jocke efter två dagar(!?!?!?!?), får reda på att han är kriminell och falsk och frågar sig själv ”varför?” i slutet. Tror jag har skrivt ”ända tills” typ fem gånger på fyra sidor. Alltså Gud.

Hur någon av mina lärare under den här tiden kan ha uppmuntrat mitt skrivande (i annat syfte än att få det att bli någonting läsbart) är mer än jag förstår.

Hoppas ni inte slutar läsa bloggen nu.